Vad är kundaliniyoga?

Lär dig mer om kundaliniyoga och yogisk filosofi (Patanjalis 8 principer samt dharma och karma)

Kundaliniyoga

Vad är kundaliniyoga?

Kundaliniyoga är in yogaform med indiskt ursprung. Det är en blandning av olika yogatekniker som Yogi Bhajan har utvecklat till en yogaform som han började förmedlade när han kom till Väst i slutet av 60-talet. Kundalini är din kreativa sanna potential och kundaliniyoga hjälper tid att hitta den och kontrollera den. Kundaliniyoga kallas ofta medvetandets yoga, vi ökar medvetenheten om vår fysiska kropp genom att vi stillar vårt sinne och stärker kontakten inåt.

Övningarna går ut på att balansera vår fysiska kropp som tex hormonsystem och vi stärker upp muskler, nervsystemet och immunförsvaret. Många övningar fokusera på att stärka upp mage och matsmältningskanalen så att vi har ett bra näringsupptag samtidigt som vi enkelt får ut de restprodukter som samlas i kroppen. En bra matsmältning och näringsupptag är väldigt viktigt för vårt välmående.

Enligt yogisk filosofi har vi ett chakrasystem längs ryggraden och upp ovanför huvudet. Vi har 7 huvudchakran, och enligt kundaliniyogan är även auran ett chakra så i kundaliniyoga säger vi att vi har 8 chakran. Varje chakra är kopplat till olika organ och känslor. Chakrana är som hjul eller energislussar, om vi har blockeringar i ett chakra stannar energiflödet och vi kan behöva jobba med att få bort dem. Tex. om du under uppväxten inte fick uttrycka dina känslor så kan det sätta sig både i halschakrat (kommunikation, sköldkörtel) och i hjärtchakrat (förmågan att ha kontakt med känslor som kärlek, medkänsla samt hjärta och lungor). För att få bort dessa blockeringar jobbar vi med rörelser som öppnar upp hjärtchakrat och halschakrat, stillar sinnet genom andningsövningar och mantrameditationer.

Yoga är en väg till självförverkligande. Den klassiska indiska yogan bygger på Patanjalis yoga sutras som bland annat beskriver de 8 principerna för yoga. Ett pass kundaliniyoga ska innehåller alla dessa 8 principer.

Patanjalis 8 principer – en ständigt pågående process (inte en checklista)

När vi pratar om Patanjalis åtta principer pratar vi egentligen om en vägledning till människan för att nå inre frihet och självförverkligande. Det är lätt att tro att yoga framför allt handlar om asanas – kroppspositionerna på mattan – men i de 8 principerna kommer asana först på tredje plats. Innan dess finns två hela delar som handlar om hur vi förhåller oss till världen och andra människor samt hur vi förhåller oss till och hanterar oss själva.

Tillsammans bildar principerna en levande process: vi rör oss fram och tillbaka mellan dem, fördjupar, glömmer, återvänder och börjar om. Att förverkliga oss själva är en process som vi aldrig blir färdiga med, vi kan alltid fortsätta gräva djupare och förfina olika delar.

1. Yama – hur vi möter världen och andra människor

Yama brukar beskrivas som etiska riktlinjer, men man kan också se dem som en finjustering av vår energi i relation till omvärlden. De handlar om vad vi väljer att göra och att inte göra – inte för att vara “duktiga”, utan för att göra det som är rätt. Hit hör till exempel ahimsa (inte skada i handling ord eller tanke, visa medkänsla), satya (vara sann/tala sanning, inte döma), asteya (inte stjäla, inte vara avundsjuk, känna att du är tillräcklig som du är), brahmacharya (hantera din energi med medveten, inte ge vika för åtrå) och aparigraha (inte vara girig, tillgodose dina behov av materiella ting snarare än dina begär). I vardagen blir yama att stanna upp innan vi svarar snäsigt, att tala ärligt men varsamt, att inte ta mer än vi behöver – vare sig det handlar om saker, andras uppmärksamhet eller tid. Det är ett sätt att skapa ett klimat av tillit, både inom oss och i våra relationer.

2. Niyama – hur vi tar hand om oss själva och vårt inre

Om yama handlar om hur vi relaterar utåt, handlar niyama om vår inre hållning. Här hittar vi bland annat saucha (renhet i kropp och sinne, åta bra, renhet i tal och tanke, meditera och utöve upga), santosha (känna belåtenhet, ta livets upp- och nergångar med ro), tapas (disciplin och beslutsamhet att praktisera yoga), svadhyaya (studera sig själv, reflektera, utvidga medveteheten) och ishvara pranidhana (känna tillit och hängivenhet). I praktiken kan det se ut som att vi väljer rutiner som stöttar vårt välmående, skapar utrymme för tystnad och reflektion, eller är ärliga med våra egna motiv. Niyama bjuder oss att både ta ansvar och släppa kontroll – att göra vår del, och samtidigt vila i att vi inte behöver bära allt själva.

3. Asana – fysiska positioner och övningar

Asana är kanske det mest kända ansiktet utåt för yoga, men syftet i Patanjalis tradition är något mer än att bli vig eller stark. Genom att röra kroppen med närvaro, andning och intention bygger vi upp en stabil, stadig och bekväm grund som kan bära oss in i stillhet. Asana hjälper oss att skapa balans i kroppen, att frigöra spänningar, stärka cirkulationen, skapa kontakt med vårt nervsystem och öka vår medvetenhet om vår kropp. Vi behöver asanas framförallt för att klara av att sitta still i meditation.

4. Pranayama – att samspela med livskraften

Pranayama handlar både om andningsövningar och om vår relation till prana – livsenergin. Genom att förlänga, förfina och medvetandegöra andetaget börjar vi märka hur sinnet följer andningen. Lång, mjuk andning ger en annan känsla i kroppen än kort och hetsig. När vi arbetar med pranayama kan vi lugna nervsystemet, göra sinnet klarare och skapa utrymme där vi tidigare bara hade reaktion. I vardagen kan det vara så enkelt som att ta en stund med medvetna andetag innan ett svårt samtal, eller för att släppa arbetsdagen innan du kommer hem.

5. Pratyahara – att vända sinnet inåt

Pratyahara beskrivs ofta som “tillbakadragande av sinnena”, men det handlar inte om att stänga världen ute, utan om att sluta vara slav under varje intryck. Vi tränar förmågan att låta sinnesintryck komma och gå utan att vi automatiskt dras med. Vi låter oss inte påverkas lika mycket av intrycken runt oss. I praktiken så kan det vara att du ser på nyheterna men du låter dig inte dina känslor dras in i världens elände.

6. Dharana – hålla fokus

Dharana betyder koncentration – att samla sinnet till en enda punkt och hålla kvar den där. Det kan tex. vara ett mantra, andningen, en punkt i kroppen. Till skillnad från vår vanliga splittrade uppmärksamhet blir dharana som en mild men stadig strålkastare. Om vi tappar koncentrationen så tränar vi på att komma tillbaka, gång på gång utan att döma oss själva. Med tiden ger detta en känsla av inre ordning och styrka: vi upptäcker att vi faktiskt kan välja var vi placerar vår medvetenhet, istället för att sinnet far runt.

7. Dhyana – djup meditation

När koncentrationen fördjupas över tid övergår den till dhyana – meditation. Där blir fokuset mindre ansträngt och mer som ett naturligt flöde. Vi “mediterar” inte längre i bemärkelsen att vi försöker göra något; i stället sker meditationen genom oss. Tankar kan fortfarande komma, men vi är inte lika fast i dem och vi behöver inte brottas med dem.

8. Samadhi – enhet och närvaro

Samadhi beskrivs ofta som ett tillstånd av total stillhet, att vara ett med universum. Det är svårt att sätta ord på, eftersom det ligger bortom det tänkande sinnet. Man kan se det som glimtar där gränsen mellan “jaget” och “livet” inte känns lika tydlig. Det handlar inte om att vara “perfekt upplyst” eller leva i ett konstant lyckorus, utan snarare om att då och då få erfara en dimension att bara vara, känna kontakt med universum. Dessa stunder färgar sedan våra vanliga dagar med mer ödmjukhet, kärlek och närvaro.

De 8 principerna och dharma och karma

Om vi följer dessa principer har vi lättare att följa vår sanna väg, vårt dharma, och då skapas positiv karma. Karma är en konsekvens av våra handlingar och inte något ont som det ofta förknippas med. Karma är som en naturlag och kan tex jämföras med eld. Eld kan värma dig och du kan laga mat över elden, men eld kan också bränna dig och bränna ner ditt hus, men elden i sig är inte ond det är bara så den fungerar.
Karma är på samma sätt som eld, äter vi en liter glass med kolasås kommer vi att må illa, det är inget straff utan en konsekvens av en handling och inte konstigt alls.

Om vi kopplar karma till några av de 8 principerna kan ett exempel vara att om vi stjäl av någon så skapar vi negativ karma och någon annan kommer att stjäla från oss, eller vi kommer uppleva förlust på något sätt. Om vi tränar på att meditera och stilla vårt sinne så skapar vi positiv karma och vi kommer att känna lugn och trygghet istället för stress och splittring.

Några enkla yogaövningar

Lär dig hitta lugnet inom dig med långa djupa andetag

Här finns en instruktionsfilm på långa djupa andetag. Gör denna andningsövning varje dag ca 5-11 min, gärna vid en viss tidpunkt. Utvärdera efter 1-2 veckor.

Har du tid kan du även göra några övningar för ryggen, se länk, eller övningar för käkar och nacke, se länk.

Vill du veta mer om kundaliniyoga?

Det bästa är att komma och utöva yoga istället för att läsa om yogisk teori. Det finns ofta drop-in platser på mina pass eller så kan du boka en privatlektion. Övningarna kan enkelt anpassas efter utövaren och känns något för utmanande är det bara att hoppa över.

Läs mer här!

Välkommen att kontakta mig om du är intresserad!
Info@evastoltz.se

/Eva